Lukas: Back to Brinell - Toaletten

Nu har det äntligen blivit dags för ett nytt ”avsnitt” i serien ”Back to Brinell”. Vi försöker hålla en liten röd tråd i våra berättelser, men som ni ser under tidigare inlägg så är planeringsprocessen inte alltid den bästa. Men vi tänkte börja med att nu inleda vår introduktion till just själva lägenheten där våra livs 3 bästa år spenderades. Det var här som 3 pojkar gick in 2005 och 2 män + Kristoffer klev ut 2008. 

 

Vi börjar med rummet där i alla fall jag har minst antal trevliga minnen ifrån. 

 

Toaletten

 

Minnena jag har från toaletten i lägenheten på Brinellgatan 12 är inte allt för många. Det blir ju lätt så med tanke på att det är en toalett vi pratar om. ”Smartphones” fanns ju inte riktigt i Nässjö än, så tidsfördrivet på toaletten bestod av de mer analoga Kalle Anka tidningarna. Så jag skulle kunna dra en sammanfattning av Kalle Ankas liv från 1989 och fram till 2008. Pappa satte nämligen igång en prenumeration på tidningen i samma veva som jag föddes, så jag prenumererade på Kalle Anka i ca 20 år, med så gott som varje nummer kvar i ICA-kassar ute i lagårn hemma. Jag vågar inte ens spekulera i hur många kilo avföring som har passerat ändtarmen samtidigt som jag har läst om livet i Ankeborg. Och det tycker inte jag att ni ska göra heller!

 

Men det går inte att komma ifrån att en toalett nästintill enbart förknippas med att lämna ifrån sig fekalier (vilket är ett finare sätt att skriva ”bajsa”, det är ju faktiskt en del yngre personer som läser den här bloggen också...). Så här kommer det starkaste (och ett av de värsta) minnena jag har från toaletten i Nässjö, och kanske ett av de värsta från de 3 åren i Nässjö:

 

Jag har lyckats förtränga följande händelse så gott det går. Så jag har inte stenkoll på exakt när detta utspelar sig. Jag vet dock att det är samma dag som nationella provet i Engelska, och någon dag efter att Hampe har lämnat Nässjö för att åka till Thailand.

 

Bakgrundsinfo: Jag slutade att dricka Coca Cola någon gång i mellanstadiet, det var Fanta som gällde för min del. Men även det slutade jag med runt högstadiet för att viga mitt drickande åt, bokstavligt talat, livets (kolsyrat) vatten! En och annan mjölkliter slank också det ned, dock oftast tillsammans med en stor kvantitet flingor.

 

Men denna dag, när jag och Kristoffer är ensamma hemma pga att Hampe har begett sig till Thailand. Så befinner vi oss i köket för att snacka lite, något som vi gjorde ganska ofta under de där åren. Kristoffer gjorde som vanligt i ordning sin 1,5L-orange-hemglass tillbringare med saft, samtidigt som jag öppnade kylskåpsdörren för att ta mig lite kolsyrat vatten.

 

Dock gapade kylskåpet extremt tomt. Det enda som fanns kvar i skåpet var Hampes leverpastej med bostongurka, och ca 1,1L av Hampes 1,5L Coca Cola- flaska. För första gången på ca 5 år får jag för mig att dricka lite cola. Dels för att jag inte vill dricka vanligt kranvatten när Stoffe hade slagit på stort och serverat upp BOB´s stolthet, men också för att Hampe hade glömt kvar flaskan i kylen och det kommer ju ändå inte vara någon kolsyra kvar när han kommer tillbaka.

 

Sagt och gjort, det blir 1-2 glas av ”det svarta guldet” och varken jag eller Stoffe tänker så mycket mer på det.

 

När det sedan är dags för det nationella provet i Engelska befinner sig hela klass SPB0508 i klassrummet för att ha prov. Provet är beräknat att ta ca 90 minuter, men ca 60 minuter in i provet känner undertecknad av att allting inte riktigt står rätt till. Det liksom bubblar till lite och kniper till i magen, lite som den där känslan precis innan man ska spy. Fast detta var bara i magen och inte iväg upp i halsen. Jag kommer ihåg att jag övervägde om man inte skulle ”testa och släppa lite på lufttrycket” för att lugna ned magen lite, men tanken försvann lika snabbt som smärtan blev värre. Jag frågade läraren om jag fick gå på toaletten, men då sa hon att det var förbjudet att göra under provet och att jag i så fall skulle få underkänt.

 

Jag tog ca 4 sekunder på mig och kryssade i de sista 20 svaren utan att ens läsa frågorna innan jag halvsprang fram till katedern för att lämna in provet. Efter det blev det full fart ut till närmaste toalett, där jag spenderade de nästkommande 20 minuterna med att fundera på 1) vad i helvete det är som händer och 2) försöka att sitta kvar på toalettstolen när trycket hade fått självaste Kim Jong Un att lämna sitt kära Nordkorea för att göra ett studiebesök med sina kärnvapenforskare.

 

Men efter 20 minuter lyckas man i alla fall lämna toaletten, och lyckligtvis var engelskan dagens sista lektion så man kan snabbt försöka ta sig hem för att lugna ned sig lite (vilket jag av någon konstig anledning faktiskt lyckades med, utan att lämna något som helst typ av spår efter mig på vägen hem) . Dock slutade inte eländet där... Under de nästkommande timmarna gick man ett otaliga gånger fram och tillbaka till toaletten (jag slutade räkna efter mitt 13:e besök under samma eftermiddag). I takt med att både ändpartiet och avföringen blev rödare och rödare så gjorde det även ondare och ondare allt eftersom dagen gick. Kvällen spenderades sedan i liggande läge då jag inte klarade av att sitta upp. Och enda gången jag lämnade sängen var just för att gå på toaletten där kärnvapenkriget fortsatte.

 

Det kom dock ganska så snart fram att det var terroristligan i lägenheten ovanför oss som varit på lite bushumör. De hade nämligen hällt i lite laxermedel i colan, för att jävlas lite med Hampe som skulle på långflygning. Det skall dock tilläggas att egentligen skulle nog inte effekten ha blivit så extrem, men då somliga i lägenheten (Jag) i alla fall då hade något som hette IBS (Irritable Bowel Syndrome) eller ”irriterad tarm syndrom” på svenska. Så är man överkänslig mot sådant som kan anses vara ”obra” för magen, så som tex för mycket socker, lök, eller just laxermedel. 

Jag vill absolut inte Hampus något illa, men jag frågar mig än idag varför han inte kunde ha tagit med sin förbannade dricka innan han drog västerut!

 

Jag hoppas att jag inte har skrämt iväg allt för många av er läsare (om ni nu lyckades ta er så här långt ned i dagens inlägg?). Jag försäkrar er om att nästkommande rum i lägenheten är mycket trevligare och det finns gott om saker jag gärna delar med mig av ifrån dessa lokaler!

 

Kanske skulle ha hållt mig till den där Kalle Anka summeringen ändå?

2 Jun 2013

© 2012 Lukasintaiwan Alla rättigheter förbehållna.

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)